En tvådagarskurs för LB. Både Tega och Resumé deltog. Eftersom det var tidigt på säsongen låg tyngdpunkten på lydnadsövningar. Vi red fram enskilt och började ganska snart med arbete över bommar. Första dagen jobbade vi mycket på böjda spår. Först cavaletti i trav och därefter två galoppbommar utplacerade på en volt. Den andra dagen hade vi istället galoppbommar på rakt spår, vilket ju vanligtvis är lite svårare. Över bommarna skulle vi träna på att galoppera med korta galoppsprång och inte släppa iväg hästarna. Den andra dagen hoppade vi en liten bana, se bild nedan.
Vi började med serien, som hade en travbom först, sedan en liten grind, 5.5m till en ny grind och därefter 9.5m till en oxer. Innan oxern hade vi galoppbommar. Eftersom vi övande på korta avstånd hjälpte dessa bommar till att bromsa upp hästarna och förhindrade att de hoppade alltför långt över grind nummer två. Efter serien galopperade vi ned, följde kortsidan och gjorde därefter en u-sväng och hoppade krysset ur en väldigt kort galopp. Sedan växlade vi upp tempot och galopperade mot oxern med galoppbommar före. Här skulle vi inte förhålla hästarna något, de "fångades upp" av galoppbommarna. Därefter gjorde vi återigen en u-sväng till krysset och hoppade detta ur kort galopp. Därefter var det dags att åter öka något, för att sedan till sist växla till kort galopp och hoppa planket.
Det var nyttiga övningar för hästarna och dag två gick det ganska bra. Resume hade lite svårt att korta sig och jag hamnade ganska framstupa på henne. Vidare måste jag tänka på att hålla upp handen för att få en mer flexibel hand där tygeltagen påverkar mungiporna snarare än de mycket känsliga lanerna. Tega var väldigt duktig med tanke på hur orutinerad hon är. Hon har väldigt lätt att korta sig, vilket ju är tacksamt vid den här typen av övningar. Hennes problem är att hon är stel i sidorna, men det ska väl snart bli bättre hoppas vi.
Som avslutning travade vi hästarna på en liten åttvolt i en mycket låg form. Ju långsammare och djupare desto bättre. På detta sättet kontrollerar man också att hästen inte springer iväg när man släpper efter på tyglarna.
Den här gången var det bara Resume som var med. Hon var lugn och sansad, nästan lite väl lugn stundtals. Hon skötte sig dock ganska bra och vi var nöjda med henne.
Vi hoppade lite linjer båda dagarna och tränade även på både två- och trekombination. Vi red fram självständigt och började sedan direkt hoppa en liten tvåkombination med böjd väg fram till ett plank. I början travade vi in i kombinationen och hade en travbom före första hindret.
När vi hoppade linjer fick jag i första hand tänka på att inte ta tag i Resumé
direkt då vi landar utan låta henne galoppera på fram till nästa hinder. Normalt sett brukar vi ju få lite trångt på
relaterade avstånd, men så var fallet inte idag. En annan sak som är viktig är att ha lika långa tyglar, vilket ju kan tyckas
självklart. Men om man passerar en sväng precis innan man påbörjar linjen, och följaktligen har ställt sin häst, gäller det att korrigera tygellängden så att hästen verkligen hålls rak på linjen.
En annan sak som kan vara bra att tänka på vid ridning i allmänhet är att inte spänna sig när man tar en förhållning. En förhållning fungerar ofta bäst när ryttaren är avspänd och ett sätt att uppnå detta är att tänka på sin andning. Ett djupt andetag när hästen ligger på och behöver bromsas upp kan göra nytta.
Resume var med båda dagarna och Sonny var bara med andra dagen. Resume skötte sig skapligt och hoppade stundom väldigt fint. Dessvärre var hon lite dragig, vilket givetvis inverkar negativt. Sonny, som inte hoppat på ett tag, gick i 1.30-gruppen och stoppade ett par gånger, men han visade inga istadighetstendenser och vi var ganska nöjda med honom.
Den här gången inkluderar jag ingen banskiss eftersom vi inte hoppade några speciella övningar, utan tränade bland annat på trekombinationer båda dagarna. Vidare hade vi ett par linjer med relaterade avstånd, både på rakt spår och på böjt spår.
Som vanligt fick vi vara noga med att rida bra vägar. Vidare ska man alltid efter att man hoppat ett hinder först koncentrera sig på att kontrollera tempot och därefter fixa till galoppen (om man nu landat i fel galopp). För att förhindra att de landar i fel galopp kan man lägga till den blivande innerskänkeln lite extra under själva språnget. Det gör förhoppningsvis att hästen landar i rätt galopp, och skulle så inte vara fallet så är ställningen som behövs i galoppombytet redan förberedd.
När man kontrollerar tempot ska man bibehålla lätt sits, det gör det enklare för hästen att samla galoppen. Först därefter kan man sätta sig ned i sadeln. Detta fungerar väldigt bra på Resume; det är mycket lättare att korta galoppen när man står upp i stigbyglarna.
I övrigt måste jag vara strängare mot Resume, hon måste respektera handen bättre. Lyder hon inte direkt, utan hänger sig på handen ska jag göra halt och eventuellt backa henne. Sonny måste böja sig bättre i sidorna. Att han inte riktigt vill böja sig gör att jag har svårt att hålla igång galoppen i svängarna, vilket i sin tur gör att sprången blir sämre. Han får inte korta sin galopp bara för att vi passerar ett hörn.
Resume och Castelle var med på denna tvådagarskurs. Under fredagen hoppade vi lite olika linjer, och tränade på olika typer av kombinationer. På lördagen hoppade vi en bana. Castelle var väldigt bockig och ganska olydig första dagen, men bättrade sig till andra dagen. Resume skötte sig bra båda dagarna, även om hon tidivis blev okoncentrerad och gnäggade efter Castelle.
Dag ett hoppade vi som sagt lite linjer och hade två olika kombinationer, en med ett galoppsprång emellan a och b-hindret, och en med två galoppsprång emellan. Vi hade fått in lite utfyllnad i hindren, såsom grindar och färgglada plankor, och det passade ju utmärkt som en förberedelse inför tävlingssäsongen.
Dag två hoppade vi bana. Först hoppade vi naturligtvis lite enkelhinder för att komma igång ordentligt, men sedan var det dags för en bana, se bild. Vi började med en oxer med en grind i, tvåan var ett räcke och trean en trippelbarr. På en trippelbarr kan det vara lämpligt att fästa blicken på den mittersta bommen för att få rätt avstånd. Här vill man ju som regel få avsprångspunkten ganska nära hindret. Hinder fyra och fem var långsidan. Det var 17 meter mellan hindren, vilket alltså blev fyra ganska normala språng. Normalt "tävlingsavstånd" är egentligen 17.5 meter. Hinder nummer sex var samma som två, men nu upplagt till en oxer. Därefter hoppade vi nummer sju, som var en mur. Avståndet däremellan var 23 meter, vilket gjorde att för att rida på sex galoppsprång fick man hålla ut vägen ordentligt, och utnyttja det böjda spåret. Därefter kom den svåraste svängen på banan; här gäller det att få upp hästen ordentligt, samtidigt som man håller igång galoppen. För de unga hästarna var hinder nummer åtta ett räcke, vilket förenklade det hela. Mellan hinder åtta och nio är det fem normala galoppsprång, under förutsättning att man kom in bra på åttan. Banan avslutades med trippelbarren igen.
Allmänt gäller vid banhoppning att man måste vara noggrann med vägar och ha en plan klar där man registrerat eventuella avvikelser från normala (noggranna!) vägar, som till exempel att hålla ut lite extra på bågen mellan hinder sex och sju. Det är även viktigt att bibehålla samma tempo genom banan. I god tid innan första hindret ska man hålla den galopp som man vill ha under banans gång.
Denna gång var Castelle och Sonny med. Båda två skötte sig bra. Castelle hade inte hoppat speciellt mycket det senaste. Hennes senaste tävling var innan betäckningen 2001, men hon kändes precis som vanligt, och hoppade med fin teknik. Övningarna skilde sig något åt mellan grupperna.
Markarbetet skedde relativt självständigt. I ena gruppen tränade vi på att rida innanför spåret samt att kunna öka och minska tempot. Själva hoppningen inleddes med att vi travade in över travbommen, hoppade krysset och oxern med ett kort galoppsprång däremellan. Därefter bröt vi av till trav innan cavalettibommarna och travade över dessa. En nyttig övning för att få kontroll över hästarna. När detta gick bra gjordes de två cavalettibommarna om till ett hinder. Fram till detta hinder skulle vi rida på fyra galoppsprång vilket var relativt normalt, med tanke på att vi travade in i serien och dessutom hade tränat mycket på att få tillbaka hästarna.
Därefter tränade vi på olika linjer. Vi hoppade till exempel Räcke-Låda-Litet räcke. På det böjda spåret mellan räcket och lådan är det viktigt att hålla ut vägen, och att inte svänga alltför tidigt. Detta underlättas av att man rider en noggrann väg till räcket och hoppar detta rakt. Efter att ha hoppat lådan rider man ut ordentligt i svängen och gör sedan en rund volt över det lilla räcket. Här är det viktigt att forma hästen kring innerskänkeln och att verkligen göra en rund volt, inte en äggformad. Vi knöt ihop dessa linjer på flera olika sätt, men det ständigt återkommande är att vara noggrann med vägarna och rida ut i hörnen. För att kunna göra detta är det viktigt att ha hästen formad kring innerskänkeln. På detta vis undviker man också att hästen tvärar genom svängarna, vilket gör att den tappar kraft och energi i galoppen. Vidare är det viktigt att hålla ett tempo som är avpassat för uppgiften redan en god bit innan första hindret, så att man är klar i tid.
Båda hästarna skötte sig som sagt bra. Sonny ska jag tänka på att verkligen forma kring innerskänkeln i svängarna, se ovan. Castelle fungerade bra och det mesta flöt på fint, fick inga speciella läxor med henne.
En tvådagarsträning för Lennart Lindelöw. Både Sonny och Resume deltog. Resume gick i en unghästgrupp och Sonny i en 1.10-1.20-grupp. Övningarna skilde sig en hel del mellan de olika grupperna, och även hinderskisserna var olika de olika dagarna. På bilden nedan syns de hinder vi hoppade dag 2 i Sonnys grupp (obs, ej i nummerordning). Sammanfattningsvis en mycket lärorik träning som förhoppningsvis kommer att följas av fler tvådagarskurser under höst och vinter.
Framridningen skedde relativt självständigt med en hel del tempoväxlingar och vi påbörjade arbete över bommar ganska tidigt. När vi travade över cavalettiserier hade vi avstånd på ca 1.10. I vissa böcker rekommenderas ju lite längre avstånd, men LL menade på att en hopphäst behöver inte ha någon stor gång och det är alltså inte traven som ska tränas. Ett långt avstånd gör att hästarna får öka steglängden emot bomserien, vilket inte är önskvärt eftersom de senare då kommer att göra det även mot hinder, vilket orsakar problem. Över huvudtaget bör man vara noggrann i sin ridning, i synnerhet på den unga hästen. Tex så är en noggrannt genomförd runda på tävling, där man tänker på rytm, vägval, balans osv men ändå råkar riva några hinder mycket mer utbildande än en felfri lite hafsigare ritt.
Vi travhoppade sedan ett hinder med en travbom framför. Efter hindret skulle vi bryta av till trav utan att sätta oss ned i sadeln. Detta för att träna vår balans och förmåga att påverka hästen även i lätt sits. Detta kommer sedan igen i den vanliga hoppningen; efter ett språng bör hästen sättas i balans igen innan ryttaren sätter sig tyngre i sadeln (om man nu gör det). Över lag så tränade vi mycket på att rida noggranna vägar, att verkligen rida ut i hörnen såväl före som efter hindren. Ofta svänger hästen av åt ett håll efter man hoppat. Man bör försöka korrigera den vanan genom att tynga något mer i stigbygeln åt det håll hästen inte vill svänga under hoppet. Hästen ska alltid gå rakt om den inte blir tillsagd något annat.
Vi tränade på att hoppa några olika linjer, tex hindren 6,5,4 och 4,1,2 (avstånd 1-2: 20.5m) och 1,4,3a-b. Här är det mycket viktigt att rida korrekta vägar, tex att gå ut ordentligt i hörnet efter hinder 6. När man rider så skarpa svängar är det ju mycket viktigt att hästen går i rätt galopp.Vill man exempelvis landa i vänster galopp lägger man till vänster skänkel något under själva hoppet. Dessutom ska man vara mycket noga med att sitta helt rakt över hästen i språnget. Landar hästen nu ändå i höger galopp ställer man hästen åt vänster (vilket i viss mån redan är förberett eftersom man lagt till vänster skänkel). Ett enkelt sätt att ställa hästen är att flytta båda händerna åt samma håll, i det här fallet alltså åt höger. När hästen väl är ställd ger man sedan en bestämd byteshjälp med den blivande ytterskänkeln, dvs höger skänkel i exemplet.
Det här sättet att byta galopp fungerade mycket bra. Själv har jag inte ställt om hästen innan själva bytet tidigare, men som sagt det fungerade mycket bra.
Sonny skötte sig utmärkt båda dagarna och hoppade riktigt bra. På honom fick jag inga speciella "förhållningsorder". Det mesta fungerade bra, möjligen att jag kan tänka lite mer på att få honom att landa helt rakt efter hindren och inte gena in i kurvorna. Resume var ganska vildsint första dagen och koncentrerade sig mest på var Sonny var. Hon var ganska het och oregerlig. Detta blev dock bättre när jag höjde händerna. Jag sänker gärna händerna alltför mycket när hon slår med huvudet. Detta leder till att jag tappar kontrollen över henne. När jag väl fått upp händerna kunde jag påverka henne mycket bättre. Andra dagen var hon mer sansad och koncentrerade sig mer på mig.
Första träningen för Henrik Tapper. Det var Sonny som var med och han skötte sig utmärkt. Han har inte hoppat speciellt mycket under hösten, men det var inget som märktes på honom. Vi håller till i ett stort ridhus, det är nog åtminstone 25*60 m, men den här gången utnyttjade vi bara ena halvan.
Framridningen bestod till största delen av arbete för att hästarna skulle gå av sig överskottsenergi, och att vi ryttare skulle hitta korrekta positioner i sadeln.
Vi började med att trava över cavalettibommarna ur båda varven. Vi red mot räcket och svängde mjukt undan när hästarna upptäckt det hindret. Vitsen med detta är att det är en situation som ofta inträffar på tävlingsbanan, att man får vända undan från ett hinder som "står i vägen". När vi gjort detta några gånger var, hoppade vi istället över det lilla räcket i galopp. Vi travade alltså över cavalettibommarna, fattade därefter omväxlande höger och vänster galopp, hoppade räcket och vände därefter till höger respektive vänster. Det är viktigt att hästarna verkligen kan fatta den galopp man ber dem om, trots att det inte finns någon vägg eller dylikt att ta stöd emot.
Sedan byggdes det lilla räcket om till en studs, och vi lade även till oxern respektive räcket/grinden. Vi började med att ta cavalettin, fatta höger galopp och därefter hoppa oxern. Sedan gjorde vi samma sak fast med grinden som sista hinder. Det är viktigt att inte korta hästen alltför mycket mot enkelhindren utan låta dem hålla en jämn galopp fram mot hindren. Ingen attackridning!
Slutligen lade vi ihop det hela till en bana bestående av cavaletti, höger galopp och hoppa räcket (fd studsen), vänd till höger och hoppa grind/räcke och sedan ut ordentligt i hörnet och hoppa oxern med kort anridning och slutligen rida framåt på fem galoppsprång (21.5m) och hoppa räcket igen. Det sista avståndet kan bli aningen långt om man inte får till ett bra språng på oxern.
En mycket bra träning. Både Sonny och Castelle var med och det var mycket nyttigt för dem båda, kanske speciellt för Castelle som har lite bråttom ibland. Här var hon (till sist) tvungen att sansa sig och lyssna.
Nedan syns en skiss över hindren. Vi tränade först på varje del av banan separat för att sedan knyta ihop det hela. Vi är i ett 20*40 meters ridhus, vilket gör att det blir ganska trångt ibland, tex i S-bågen som syns nedan.
Efter framridningen, där vi som vanligt övade mycket på sidvärtsrörelser och tempoväxlingar, påbörjades träning över galoppbommar och det lilla räcket. Hästarna ska gå lugnt och sansat i dessa övningar, precis som om de galopperat runt på volten utan några bommar eller hinder.
Därefter var det dags att hoppa S-bågen, dvs stationata, oxer, stationata. Viktigt att inte bara skära av vägen, utan att verkligen komma (någotsånär) rakt på oxern, samt att det hela flyter smidigt. Mycket nyttig övning som vi gjorde åt båda hållen.
Hopade sedan linjen stationata-stationata med grind. Gick på sex galoppsprång när det var lågt (lite trångt, men vi är i ett trångt ridhus vilket gör att avstånden känns längre än vad de verkligen är) och fem när det blev lite högre.
Till sist då oxern med vattenmatta. Viktigt att vara lite bakom hästen för att kunna parera i fall de tittar till. Hoppade detta hinder i högervarv från båda hållen, dvs med både lång och kort anridning. Då vi kom med kort anridning är det viktigt att rida framåt genom hela svängen för att inte "fastna". Med lång anridning bör man vara uppmärksam på att hästen verkligen "lämnar väggen" i tid, att vika av från fyrkantspåret kan vara lite svårt ibland.
Till sist knöt vi samman allt till en bana. Började i vänster varv med lilla räcket och galoppbommarna, därefter långsidan med de båda räckena. Sedan hoppade vi S-bågen, viktigt att få kontroll på hästen direkt i landningen efter stationatan med grind för att kunna komma bra in på S-bågen. Banan avslutades sedan med oxern med vattenmatta (lång anridning).
Den här gången var bara Sonny med, Castelle ska tävla till helgen och jag vill inte hoppa henne alltför mycket. Sonny var väldigt duktig, framåt och spänstig, men lydig och uppmärksam. Han hoppar med mycket fin teknik, och Anna uttryckte sin förvåning över att en så stor häst är så rädd om sig.
Övningen bestod av olika delar, som vi sedan knöt ihop till en bana. Banan var ganska svår, mycket beroende på att vi är i ett gaska trångt ridhus och ansatserna till de flesta hindren därför blev väldigt korta.
Efter framridningen, där vi övade slutor, öppnor, förvänd sluta, tempoväxlingar etc började vi hoppa serien. Mellan varje hinder var det ett kort galoppsprång. Vi galopperade in, de mer orutinerade hästarna fick trava. Väl inne i serien är det viktigt att undvika att gå fram alltför långt med överlivet i språnget. Hästarna måste bli uppmärksamma på att det är trångt och inte försöka gå på studs. Vi hoppade serien några gånger vardera i båda riktningarna.
Sedan var det dags för linjen räcke-oxer. Vi började i vänster varv och rundade det smala räcket. Här bör man rama in hästen med ytterskänkeln och få den rak mot oxern i tid. Hoppade även linjen åt andra hållet.
Därefter gick vi över till att hoppa räcke-smalt räcke i vänster varv. Tre normala galoppsprång mellan hindren. Viktigt att planera vägen genom svängen noggrannt och sedan passa hästen med ytterskänkeln direkt i landningen för att hindra att den flyter ut i svängen. Tänk på att använda blicken.
Sluligen hoppade vi linjen oxer-kombination. Tre normala galoppsprång emellan hindren. När vi sedan hoppade linjen åt andra hållet bör man observera att avståndet kommer att bli något kortare. Ett avstånd mellan en kombination och ett enkelhinder blir alltid trängre när man kommer från kombinationen.
Slutligen knöt vi samman det hela till en bana: oxer (på diagonalen i höger varv), räcke, långsidan med oxer - kombination, vänd direkt till vänster och hoppa det smala räcket, hinner man inte vända kan man göra en volt. Därefter ut i vänster varv och hoppa räcket på diagonalen följt av det smala räcket. Banan avslutades med långsidelinjen kombination - oxer.
Denna gång var det Castelle som var med. Hon skötte sig utmärkt och var förhållandevis sansad. Den här gången fick hästarna "styrketräna". Nyttiga övningar som dock, vilket Anna påpekade, är mycket jobbiga för hästarna och man bör därför inte hoppa varje övning alltför många gånger.
Första hoppövningen bestod av travhoppning över en oxer. Bommen framför travhindret ligger normalt 2.5m innan hindret och bommen efter kommer efter 3m. När travhindret är en oxer kortas avstånden något. Travbommarna var placerade på små block för att hästarna ska uppmärksamma dem bättre.
Därefter gick vi över till den ansträngande studsserien. Den bestod av tre räcken (plankor) och två oxrar, med avstånden 3m emellan varje hinder. Inget av hindren hade någon marklinje. Detta berodde på att hästarna ofta blir osäkra när det är så mycket bommar i serien, förmodligen har de svårt att urskilja hindren. Serier är alltid nyttig gymnastik för hästarna, men denna typ där räcken kombineras med oxrar är extra krävande eftersom hästarna måste samla sig emellan hindren för att få plats och sedan ändå skjuta ifrån ordentligt framåt/uppåt för att nå över oxrarna. Viktigt att hjälpa hästen genom att inte slänga sig framåt samt att komma in i serien i ett lagom tempo, varken för snabbt eller så sakta att hästen måste accelerera i serien. Denna övningen hoppade vi i höger varv.
Slutligen gick vi över till trekombinationen som hoppades ur vänster varv. Avstånden var relativt normala (drygt 7m resp ca 10.5m). Vi hade nog något kortare avstånd eftersom vi är i ett trångt ridhus. De första sprången kan hästarna fortfarande vara lite "ihoptryckta" av övningarna i serien, och man kan därför uppleva avståndet som något långt.
Eventuellt kan man istället för kombinationen ha till exempel ha fyra oxrar eller räcken med ett språng emellan. Men eftersom några av deltagarna skulle tävla till helgen fick vi en snällare övning för att dessa hästar inte skulle bli stela inför helgen.
Idag var det Sonny som följde med. Övningarna idag var av sådan karaktär att vi tvingades rida noggranna vägar och planera ridningen.
Framridnigen innehöll som vanligt mycket sidvärtsrörelser, inte bara längs väggarna. Det är också viktigt att hästarna lär sig göra rörelserna utan det stöd som väggarna ger. Exempelvis kan man öva på öppna eller sluta längs medellinjen i såväl trav som galopp. Hästarna måste följa medellinjen och inte börja vingla, byta galopp etc.
Hoppningen började med att vi hoppade oxern med galoppbommar i höger varv. Därefter övergick vi till att hoppa räcket på medellinjen i först höger och därefter vänster varv. Galoppbommarna till oxern togs bort innan denna övning påbörjades. Vi hoppade hindret ganska diagonalt, dvs red på det snett. I höger varv gick vi innanför oxern (den utan galoppbommar). När man rider diagonalt mot ett hinder är det viktigt att understödja hästen med skänklarna, i synnerhet ytterskänkeln för att förhindra utbrytningar. Vi hoppade räcket sammanhängande i de båda varven, dvs först i höger galopp, sedan vänstersväng och tog det i vänster varv.
Efter detta hoppade vi trippelbarren ur en ganska snäv högersväng. När man hoppar en trippelbarr är det önskvärt att hästen tar ett något kortare språng det sista galoppsprånget för att få kraft att ta ett långt språng. Dessutom är ju den främre delen på hindret låg, vilket gör att hästarna går av ganska nära hindret.
Därefter övergick vi till att hoppa linjerna. Först tog vi räcke, trippelbarr. Mellan dessa hinder var det fyra normala galoppsprång (normalt 17.5 m). Vi har dock något kortare avstånd eftersom vi är i ett trångt ridhus, dessutom är 17.5 meter ett ganska långt avstånd mot en trippelbarr eftersom hästarna ska hoppa av ganska nära det hindret. Nu skulle vi emellertid gå ut ordentligt i svängen mot räcket och nästan hoppa det lite åt vänster och därefter välja ytterspår mot trippeln och rida på fem galoppsprång.
Avståndet mellan oxern och trippeln var tre normala galoppsprång (normalt 14 m, något kortare för oss. 14 m mot en trippel är dessutom lite långt.).
Slutligen kopplades det hela ihop till en bana som började med linjen oxer-trippel i höger varv, därefter ett diagonalt språng över räcket på medellinjen och linje räcke-trippel. Här var det nu valfritt om man ville rida på fyra eller fem språng, kommer man flott in är det lämpligt att ta lite innespår och gå på fyra, annars ytterspår och fem galoppsprång. Banan avslutades sedan med oxern på långsidan (som tidigare hade galoppbommar). Det är viktigt att få ihop hästarna innan sista hindret och inte släppa koncentrationen bara för att hindret inte står på relaterat avstånd från något annat hinder.